Av Emma Lundberg
Om planering, målbild och inventering
För att kunna göra en planering är det viktigt att veta vad det är man planerar för, dvs vad som är målet. Är det att erbjuda ett brett utbud av olika grödor eller är det att kunna leverera hela året? Är det att få en bra timpenning eller är det att gå ner i arbetstid?
I detta skede är det viktigt att skilja på målbilden och vad som krävs för att nå dit; målbilden är grunden till den långsiktiga planeringen och de rådande omständigheterna är grunden till den kortsiktiga.
Efter att ha formulerat sitt mål är det dags att göra en inventering av resurser såväl som behov. Resurser och behov kan innefatta allt från mark, skåpbil och kunskap till en snäll granne med en traktor. När man formulerat sina behov är det bra att göra en plan för hur man ska skaffa sig det man behöver; denna typ av arbete lämpar sig av naturliga skäl för lågsäsong.
Varför planera?
Planeringen har för mig en huvuduppgift: att effektivisera. Den direkta associationen är att den effektiviserar arbetstiden, men min upplevelse är att den ”effektiviserar” ledigheten minst lika mycket. Detta då jag med en bra planering faktiskt kan släppa jobbet när jag är ledig, eftersom planeringen gör det lätt att snabbt komma in i jobbet efter ledighet.
Nedan kommer jag diskutera planering utifrån tre olika (men självklart nära besläktade) perspektiv; den övergripande planeringen för livet som andelsjordbrukare, den säsongsbaserade planeringen och sist men inte minst den ständigt återkommande veckoplaneringen.
Planering för livet som andelsjordbrukare
Arbetet som livsmedelsproducent (och egenföretagare i allmänhet) handlar om att ständigt prioritera och fatta beslut. Då man själv bestämmer över sitt arbete finns det heller ingen att fråga. Till en början kunde alla dessa beslut göra mig stressad, så med tiden har jag gjort åtgärder för att minska antalet små beslut, för att ha mer energi över till de större. Läs även om detta i texten om holistiskt management
Man skulle kunna säga att planering bygger på dels fakta, dels på gissningar/antaganden. För att kunna göra en vettig planering (och minimera andelen gissningar/antaganden) gör man gott i att skaffa sig så mycket fakta som möjligt. I det här fallet är fakta personlig erfarenhet och därmed något man tillskansar sig över tid och av denna anledning är en planering för livet som andelsjordbrukare i allra högsta grad ett fortlöpande arbete.
Att planera en säsong
Den för mig mest påfrestande perioden under odlingssäsongen brukar vara just planeringsperioden, eftersom så många beslut ska tas då. Vad som är positivt är att jag kan välja att ta dessa beslut under, en i andra avseenden, stressfri period. Under planeringsperioden fördelar jag sådd, skörd och plantering över säsongens veckor och har på så vis en ungefärlig bild av vad varje vecka bjuder på för göromål. Denna planering ger mig även en bild av vilka veckor jag skulle kunna ta emot studiebesök eller dylikt. > (opens in a new tab)”>Se exempel på odlingsplaner här >>
Denna period kan även vara lämplig att använda till att kommunicera med andelsägare. Kommunikation med andelsägare innefattar i detta fall dels själva säljarbetet, dels delgivandet av information om vad det innebär rent praktiskt att vara andelsägare. Tydlig kommunikation minimerar antalet frågor under högsäsongen; det kan även vara bra att försäkra sig om att de är helt införstådda med vad andelsjordbruksmodellen innebär. Jag gör detta i form av ett avtal. Det kan även vara idé att fundera på hur man vill förhålla sig till önskemål som kan uppstå: ska man få hämta en annan dag om man är bortrest? Blir man påmind om man inte dyker upp vid utlämningen? Det kan till en början vara lätt att ge vika för önskemål och se dem som engångsföreteelser. Blir det för många engångsföreteelser blir det emellertid svårt att få ihop logistiken och det kan därför vara klokt att ha tänkt över dessa frågor redan vid försäljning, då man på så sätt kan skaffa sig de andelsägare man vill ha.
Att planera en arbetsvecka
Planering och därmed även veckoplanering handlar minst lika mycket (om inte mer) om den psykolgiska upplevelsen av arbetet som det faktiska arbetet. Strukturera fysiskt arbete, vila och planering på det sätt som passar dig och dina omständigheter bäst.
När jag började odla för försäljning hade jag i princip en enda lång lista med saker som behövde göras, vilket gjorde mig stressad och dessutom aldrig gav mig känslan av att jag avslutade något. Numera gör jag veckoplaneringen på ett liknande sätt som säsongsplanering; listar de arbetsmoment som förestår och fördelar dem sedan över veckans dagar. Vanligtvis gör jag detta på fredagen inför kommande veckan och eventuellt helgen. Jag gör det även dagligen, inför kommande arbetsdag.
Självklart händer det mycket oförutsett på ett andelsjordbruk och man får ständigt revidera sina planer. Dessa oförutsedda händelser till trots ger denna typ av planering mig en känsla av kontroll och därmed bättre förutsättningar att kunna slappna av på och efter arbetet.