Av Emma Lundberg
Den stora merparten av de som arbetat med denna handbok ägnar sig åt grönsaksodling och mycket av materialet i boken bygger därmed på grönsaksproducenters erfarenhet. Vissa delar av det jag redogör för nedan finns därför behandlat mer specifikt i andra kapitel.
Lär känna dina andelsägare
Med hjälp av vänner och bekanta (delvis blivande andelsägare) tog jag reda på vad som skulle kunna vara en rimlig mängd grönsaker i varje veckas leverans. Vi kom fram till en till två sorters mättande grönsaker, en till två sorters lök, sallat/bladgrönt/grönkål, någon färsk krydda, baljväxter och så någon mindre vanlig grönsak, som fänkål eller pumpa. I den enkät andelsägarna svarade på efter första säsongen var den stora majoriteten mycket nöjd med detta och skulle inte ha velat ha mer, då de var mer måna om att inte slänga grönsaker än att få så mycket som möjligt för pengarna.
Kollegor till mig har löst frågan om andelsägarnas önskemål på andra sätt. Några har gjort marknadsundersökningar för att få veta vad andelsägarna efterfrågar beträffande mängd och typ av grönsaker.
När jag har frågat mina andelsägare varför de ville bli andelsägare får jag vitt skilda svar som rymmer allt från att gå ner i vikt och äta mer ekologiskt till att lära sina barn om var maten kommer ifrån. Dessa svar fick mig att inse att det är omöjligt att tillgodose alla önskemål. Hur man förhåller sig till dessa önskemål kan bero på hur ens lokala marknad ser ut. För mig som verkar på landsbygden är det vikigt att nå ut till en bred kundgrupp som innefattar flera olika intressegrupper eller “typer”. Detta har jag gjort genom att, i den mån det är möjligt, försöka tillgodose något önskemål från flera av dessa typer. För den odlingsintresserade typen så anordnar jag öppen odling (en dag med guidad tur och fika på odlingen), för kock-typen odlar jag gourmetaubergine och för typen som vill lära sig att använda mer grönsaker så skickar jag med tillagnings- och förvaringstips i veckobrevet.
Att tillgodose dessa behov för varje typ av andelsägare har jag alltså implementerat i andelsjordbrukets struktur. Vad jag däremot inte kan eller vill ta hänsyn till är varje andelsägares personliga önskemål, så som preferenser kring grödor eller upphämtning.
Planering av odling och variation
När jag hade bestämt mig för vad jag ville leverera varje vecka samt hur många veckor jag ville leverera, så började jag ”räkna baklänges”. Jag gjorde skisser på vad varje leverans skulle innehålla och ungefär vilken vecka jag skulle leverera det. Sedan tog jag helt enkelt det datum jag ville leverera grödan minus grödans utvecklingstid och visste på så sätt ungefär när jag skulle så. Jag gjorde även en uppskattning av mängden av varje gröda vid varje leverans och fick sedan försöka att räkna ut hur många radmeter eller plantor som krävdes för att uppnå denna mängd. Då det var mitt första år räknade jag med ett svinn på totalt trettio procent genom hela kedjan, för att vara på den säkra sidan. Trots att jag till syvende och sist sällan följde leveransplaneringen så hjälpte den mig att få en bra variation av grönsaker spridda över säsongen.
Jag antecknar även vad som ingår i varje leverans. Detta hjälper mig undvika att leverera samma gröda för många veckor i sträck. Dessutom ger det mig en tydlig bild av hur en ungefärlig vecka ser ut och därmed ett svar att ge när potentiella andelsägare frågar hur mycket som ”ingår i en andel”.
Säsongen 2019 var vi två som jobbade på andelsjordbruket; vi odlade till fyrtio andelar och lämnade ut grönsaker på fyra orter. Då vi har sortfavoriter som inte är särskilt jämna i mognaden kan vi inte erbjuda låt säga broccoli till samtliga andelsägare samma vecka. Eftersom vi för bok över vad vi levererar och kan vi utan större problem se till att alla andelsägare får ungefär samma sak i kassen, utslaget på hela säsongen. Om man önskar leverera samma gröda till samtliga och dessutom samma vecka är det en god idé att leta efter fröer med jämn mognad.
Leverans: mängd och innehåll
Hur stor är då en andel eller hur mycket grönsaker får man en ungefärlig vecka? För enkelhetens skull har jag bara en storlek på andel, men för att tillmötesgå singelhushåll och de som vill ha mindre grönsaker erbjuder jag även halv andel, vilket innebär leverans varannan vecka, istället för varje. Denna fråga om andelars storlek tror jag löses på lika många sätt som det finns andelsjordbruk i Sverige. Vissa har två eller flera storlekar, andra säljer andelar baserade på hur mycket grönsaker en genomsnittlig vuxen beräknas äta.
Vi packar varje kasse och lämnar dem sedan på fem olika utlämningsplatser; på två av dessa lämnar vi direkt till kund och på tre lämnar vi kassarna för upphämtning närmaste timmarna. Då våra utlämningsplatser är lokaler som caféer och butiker har vi ingen möjlighet att låta andelsägarna plocka ihop sina egna kassar. Det finns dock andelsjordbruk som vid utlämning har grönsakerna i backar och sedan sätter upp en skylt med en lista på grödorna varje andelsägare ska plocka med sig. Flera tillhandahåller även en byteslåda där man som andelsägare kan lämna det man inte tycker om och istället ta något annat.
För att hålla koll på hur andelsägarna använder sina grönsaker har vi i slutet av säsongen gjort en enkel enkät där andelsägarna får svara på om de slänger något, av vilken anledning samt vilken gröda det brukar att vara.
Säsongsförlängning
En annan aspekt av en andels storlek är hur lång period man levererar. Detta kan man ju styra efter sina omständigheter; vill man ha jämn arbetsbelastning över året, har man möjlighet att slutskörda och förvara i jordkällare osv. Många andelsjordbruk jobbar med så kallad säsongsförlängning genom att odla i tunnlar och växthus. För vår del har det varit bättre att koncentrera arbetsbelastningen och istället leverera till fler under en kortare period.
Vi har ingen möjlighet att förvara stora mängder grönsaker och har därför velat hålla det hela så enkelt så möjligt: direkt ur jorden ner i kassen och hem till andelsägaren. Vi tvättar inte grönsakerna då det försämrar vissa grödors lagringsduglighet utan packar dem direkt i papperskassar. Vissa typer av bladgrönt lägger vi i en plastpåse och sprutar lite vatten på hjälp av en blomspruta för att behålla fukt.
Värdeskapande
Som småskalig odlare är det sällan priset som är ens konkurrenskraft. Istället erbjuder vi andra värden: högkvalitativa livsmedel, kunskapsförmedling samt en mötesplats för människor och mat.
För att skapa en regelbunden kontakt med andelsägarna och för att påminna om leverans skickar vi på utlämningsdagen en veckokrönika till dem. I den berättar vi kortfattat om hur det ser ut på odlingen och vad kassen innehåller denna vecka. Detta är även en värdefull kanal för att sprida information om varför vi kan leverera, eller inte leverera, en specifik gröda. Om andelsägarna inte får några bönor (kanske dessa blev angripna av bönstjälkfluga) så får de åtminstone kunskap om varför, vilket för många andelsägare är ett mervärde. När bönskörden slagit väl ut och de får mycket på en gång så ger vi tips på hur de kan förvälla och frysa in bönorna eller tillaga dem på nya sätt.
Något många andelsägare uttryckt tacksamhet för är just dessa tillagningstips som vi nu samlat på vår hemsida. De är väldigt enkla och idéen om denna ”receptbank” är sprungen ur viljan att göra det lättare för dem att tillaga våra grönsaker och därmed minska sitt svinn. Andra andelsjordbruk har löst detta receptutbyte med en facebookgrupp där andelsägarna kan dela sina tips med varandra. Denna typ av utbyte har även skett då vi anordnat öppen odling och andelsägarna har fått möjlighet att träffas.
Ett annat sätt att skapa mervärde och att röra sig från ett definerbart marknadspris är att helt enkelt erbjuda sådant som inte finns på marknaden. Det kan vara allt från frilandsodlade tomater till en uppsjö potatis- eller vitlökssorter.
Riskdelningen
”Att dela på risker och belöningar” ingår i Andelsjordbruk Sveriges beskrivning av vad som definierar ett andelsjordbruk. Vad detta innebär är dock inte helt självklart. När jag startade var jag väl medveten om att jag på många sätt inte visste vad jag gav mig in på. Min största skräck var att det skulle bli för lite grönsaker, att det inte skulle räcka. Därför odlade jag ungefär dubbelt så mycket som jag ansåg att andelarna skulle innehålla (eller sålde hälften så många andelar som jag hade kapacitet för, det beror på hur man ser det) och sålde sedan överskottet på Bondens egen marknad. Alla andelsägare var väl införstådda med detta och visste även varför jag gjorde på detta sätt. Detta var en trygghet under mitt startår. Året därefter hade jag bättre koll på läget och vågade därmed fler andelar.
Källor:
Mattsson, K. 2015. Kvalitet och lagring. s. 24.
Ögren, E. & Bunnvik, C, (red.) 2015. Ekologisk grönsaksodling på friland. Kurspärm Jordbruksverket. P10.