Av Klara Mörk
Andelsjordbruk, liksom andra företag, kan initieras och drivas på en mängd olika sätt. Något som är speciellt med andelsjordbruk är den nära kopplingen
mellan producent och konsument, vilket i en del fall innebär att de är helt och hållet samma grupp. Hur och om uppdelningen mellan producent och konsument görs ger lite olika förutsättningar för ekonomi och regler.
Matrisen nedan visar fyra olika exempel på förhållandet mellan arbete och ägande i andelsjordbruk.
Dessa exempel förklaras närmare här:
Företagsmodell A
En grupp människor har gått ihop för att gemensamt driva ett andelsjordbruk. Detta drivs oftast som aktiebolag eller ekonomisk förening eftersom medlemmarna då kan äga tillsammans utan att blanda in sin privata ekonomi. Produktionen ägs helt av föreningen eller företaget. Andelsägare kan vara mer eller mindre engagerade i planering och drift men har ingen formell makt eller ansvar. Eftersom det är flera personer som är involverade i produktionen behövs generellt bra strukturer för att fördela arbete och inkomster,
se till att alla har tillgång till rätt information och beslutsfattande. Regler och avtal kan behövas mellan medlemmarna i företaget för till exempel utträde/
inträde och hur beslut ska tas. En del av detta regleras vanligen i stadgar.
Exempel på andelsjordbruk i modell A: Kollinge Torpargård (Skåne), Torsåkers Gårdsprodukter (Ångermanland), Nybrukarna (Småland)
Företagsmodell B
En person eller en familj bedriver andelsjordbruket. Detta är förmodligen den vanligaste formen i Sverige för andelsjordbruk såväl som andra jordbruk.
Detta drivs oftast som enskild firma eller aktiebolag eftersom det är en eller två ägare som ändå har delad ekonomi privat också. På samma sätt som i företagsmodell A, har andelsägarna ingen formell makt eller ansvar, men kan självklart vara involverade i olika grad ändå. Graden av planering och struktur blir mer individuella, anpassade efter den som driver gårdens preferenser.
Exempel på andelsjordbruk som drivs enligt modell B:
Ramsjö gård (Uppsala), Mylla (Småland), Tjelderviks gård (Gotland)
Företagsmodell C
Denna modell är ännu ovanlig i Sverige, men finns utomlands. I denna modell är det en grupp konsumenter som gått ihop för att starta andelsjordbruket.
De har generellt en ideell förening, men skulle också kunna ha en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Ett aktiebolag kräver dock att medlemmarna går in med ett aktiekapital och möjliggör samtidigt att olika medlemmar kan ha olika stor bestämmanderätt utifrån att de äger olika många aktier. Föreningen eller bolaget anställer sedan producenten för att sköta driften. All formell makt och ansvar vilar därmed hos konsumenterna, som sedan gemensamt väljer vad de vill delegera till producenten att sköta. Här blir det viktigt att klargöra vad som förväntas av vardera part och komma överens om lön. Konsumenternas involvering i produktionen blir generellt högre och ofta krävs det att alla medlemmar deltar i arbetsdagar som en del av betalningen för sin andel.
Exempel på andelsjordbruk som drivs enligt modell C:
Gartencoop (Freiburg, Tyskland)
Företagsmodell D
Denna modell finns oftast i varianter av gemensamma odlingsföreningar i Sverige. Här både äger och sköter konsumenterna hela produktionen själva, dvs. de är helt och hållet både producenter och konsumenter själva. De går då in med all arbetstid själva, oftast obetalt i pengar. Eftersom arbetstiden annars är den största kostnaden gör det att de kan ha betydligt lägre kostnader och ekonomisk omsättning. Istället kräver det mycket tid av medlemmarna för att både planera och organisera arbetet, samt att faktiskt utföra det. Många händer möjliggör stor del manuellt arbete, men svårigheten att organisera alla, varierande förkunskaper hos medlemmarna och olika grad av engagemang
gör oftast att produktionen inte blir lika optimerad. Det kan diskuteras om detta ens är ett andelsjordbruk eftersom det inte finns en direkt producent, men vi väljer ändå att ta upp modellen då flera av utmaningarna blir liknande.
Exempel på jordbruk i modell D: Tillsammansodlingen (Mölndal), Matparkens kollektivlott (Uppsala).
Länkar
www.coompanion.se
Coompanion erbjuder gratis rådgivning och stöd till de som vill starta företag tillsammans. Finns i alla län.