– erfarenheter från Tjeldervik Gård
Av Matilda Svahn
Att driva ett andelsjordbruk innebär mycket arbete, i synnerhet under högsäsong. Småskalig odling är ett hantverk som kräver mycket manuellt arbete och då kan det underlätta mycket att ha fler händer i jorden under den mest arbetsintensiva perioden. Om steget att anställa personal är ett för stort kliv rent ekonomiskt kan volontärarbetare vara ett bra alternativ. Det finns flera olika volontärorganisationer.
På Tjeldervik Gård har vi de senaste två säsongerna haft volontärer genom nätverket wwoof (world wide opportunities on organic farms). Som gård går du med i nätverket och betalar en årsavgift på 40 Euro (2019). Du skapar sedan en profil på hemsidan (wwoof.se) där du presenterar din gård och beskriver vilken typ av arbete och vilken omfattning volontärer förväntas arbeta. Grundtanken är att volontärer mot mat och husrum är med och arbetar på gården. Varje gård sätter upp sina ramar, men praxis verkar ligga på 30 h arbete/vecka mot mat och husrum. Detta har vi upplevt som en bra nivå. Eftersom det är volontärarbete, har det känts naturligt att det legat på en lite lägre nivå än ett heltidsarbete tidsmässigt. Arbetet på en gård under högsäsong kan ju pågå dygnets alla ljusa timmar, därför tror vi det är viktigt att ha tydliga arbetstider för volontärerna så att ingen upplever att de fått arbeta mer än vad som var överenskommet på förhand. För att det ska fungera behövs ett ömsesidigt förtroende och en vilja att göra det till en positiv upplevelse från både gårdens och volontärernas håll.
Vi har varit mycket nöjda med att ha volontärer. Det har i de allra flesta fallen fungerat mycket bra och varit en positiv upplevelse både för oss som gård och för volontärerna. Båda parter får lämna omdömen om varandra på hemsidan efter avslutad vistelse. Dock har vi haft ett fåtal som varit omotiverade och inte fungerat väl varken med de andra volontärerna eller med oss som värdar och som därför fått lämna gården i förtid. Detta är något man som värd måste vara beredd att kunna hantera. För att undvika detta är det viktigt att vara tydlig i sin profil och arbetsbeskrivning på hemsidan. Det kan även vara klokt att ta en telefon- eller skypekontakt med volontären innan man säger ja till en förfrågan att komma till gården. Då får man en lite bättre bild av personen i fråga.
Den största fördelen vi ser med att ha volontärer är att ha fler händer i jorden under högsäsong. Det minskar arbetsbelastningen och skapar en härlig känsla av att vara ett team som jobbar tillsammans. Det är också fantastiskt roligt att få ta intryck och få del av andras erfarenheter. Vi har haft turen att ha två agronomstudenter som volontärer, vilket ju var mycket intressant och utvecklande även för oss. De flesta volontärerna har dock haft mycket liten erfarenhet av odling, men så länge det finns en god motivation och ett intresse för att lära har detta inte varit något problem. Det är mycket berikande att ha så många olika kulturer och språk på gården. Det är lite som att resa, fast att världen reser till dig istället för att du reser ut i världen.
Nackdelar är att det ju är sårbart att förlita sig på volontärer som du inte med säkerhet kan veta att de verkligen dyker upp. Det kan också visa sig vara en person som inte passar in på din gård. Men vår erfarenhet säger att de ovan nämnda nackdelarna hör till undantagen. Det gäller dock att hitta en bra balans mellan privatliv och volontärlivet på gården, upplevde vi. Även om i var nöjda med de allra flesta volontärerna upplevde vi alltmer ett behov av att värna vårt privatliv. Har behöver man tänka efter och sätta upp regler för sin egen gård så att det blir den positiva upplevelse det är tänkt att vara.