Av Anders Berlin

Begreppet andelsjordbruk

Kortfattat kan man säga att begreppet andelsjordbruk är när du säljer en andel av din årsproduktion av t ex grönsaker till en konsument. Ni ingår ett avtal där konsumenten förbinder sig att köpa en andel av grönsaksproduktionen under säsongen. I takt med att grönsakerna mognar och skördas tillfaller de konsumenten.

Detta innebär ett ökat engagemang hos konsumenten. Utan mellanhänder uppstår ett nära förhållande mellan producent och konsument. I gynsamma fall uppstår en dialog som handlar om kvaliteten och hälsosamheten av den mat vi producerar samt hur den produceras, dvs hur jorden och miljön behandlas och påverkas.

Det speciella med andelsjordbruk är att produktionen gemensamt planeras i början av säsongen. Genom att konsumenten ges en möjlighet att påverka upplägget och urvalet av produkter blir förväntningarna rätt ställda. Producenten lovar att producera det konsumenten vill ha och konsumenten lovar att betala den summa som behövs för att kunna upprätthålla en uthållig produktion både ekonomiskt och miljömässigt. Utfallet tillfaller konsumenten vare sig det blir en under- eller överproduktion. Partnerskapet mellan producent och konsument formaliseras genom ett bindande avtal.

Modellen andelsjordbruk uppstod ursprungligen i Japan i samband med att den ekologiska rörelsen där växte fram. Japanska konsumenter, framförallt kvinnor, sökte säkrare livsmedel fria från kemikalier och odlade på ett naturligt sätt. Detta praktiserades av bönder med mindre gårdar som höll på att rationaliseras bort. En direkthandel startades där konsumenterna förband sig att köpa säsongens produkter av småbönderna. I Japan kallades modellen för teikei. De två japanska tecknen i teikei illustrerar två händer som möts. De bönder som använde modellen fick det stöd de behövde för att överleva. 

Mötet mellan medvetna konsumenter och skickliga småbönder blev en positiv kraft som ledde till att man enades om tio grundprinciper för teikei. 

Läs mer om andelsjordbrukets historia här.

I engelskspråkiga länder kallas modellen för Community Supported Agriculture, CSA. 

Vilka är vinnarna i dagens Sverige?  

Man finner framförallt tre vinnare i denna modell.

Den första vinnaren är konsumenten. Matkvalitén blir högre eftersom grönsakerna skördas när de är som bäst på säsongen och skörden kan ske strax innan de når konsumenten. Uthålliga odlingsmetoder ger förutsättningar för en bra matkvalitet. Dessutom blir maten prisvärd eftersom man tar bort alla mellanhänder.

Den andra vinnaren är producenten. Med säsongsproduktion kan odlingen planeras bättre då förutsättningarna redan är bestämda. Antal andelar är till största delen bestämt från början. En rättvisare ersättning kan erhållas (Fair Trade). Med rätt antal andelsmedlemmar uppnås en omsättning man kan försörja sig på. Man kan bättre förvalta jorden som odlas (agroekologisk odling).

Den tredje vinnaren är naturen och klimatet.

Naturen gynnas: Då odlingsmetoder som är i bättre samklang med naturen tillämpas gynnas matjorden, mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Ett minskat klimatavtryck: Andelsjordbruk bidrar till en ökad konsumtion av lokal och säsongsanpassad mat. Utan mellanhänder minskar energiförbrukningen. Svinnet minskar och transportkostnaderna hålls nere. Matavtrycket från varje konsument minskar. Den stabila ekonomin i ett andelsjordbruk gör det lättare att driva det fossilfritt. Med hjälp av konsumenterna kan nödvändiga omställningar påskyndas.

Rätt storlek

Dialogen mellan producent och konsument är det som utmärker andelsjordbruk.

Ett andelsjordbruk i balans klarar sig utan att tillväxt när rätt antal andelar uppnåtts. Andelsjordbruksmodellen utgör alltså ett alternativ till marknadsekonomiska modeller både vad gäller prissättning och ständig tillväxt. Istället uppmuntrar modellen till att hitta en storlek som skapar en ekonomisk balans i dialogen mellan producent och konsument. Om tillräcklig areal finns kan jorden brukas utan utarmning. Ekologisk och agroekologisk odling, permakultur och andra regenerativa odlingsmetoder tillämpas.

En gräsrotsrörelse

Andelsjordbruk är en gräsrotsrörelse. Den startade i slutet av 60-talet parallellt med den ekologiska rörelsen i Japan. I dialogen på gårdsnivå, mellan producent och konsument, skapas och utvecklas varje andelsjordbruk efter just sina förutsättningar. Det betyder att varje andelsjordbruk är unikt och lokalt anpassat i allt från jordmån till innehåll i andelarna. Värden som matkvalitet, miljö och på senare tid även klimatet kommer i fokus. De positiva värdena i de ursprungliga grundprinciperna kan återskapas i bildandet av varje nytt andelsjordbruk med en hållbar produktion och ett minskat klimatavtryck som målsättning.

Modellen har även svårigheter. Konsumentens ökade engagemang ställer högre krav, både på konsumenten själv och på producenten. Det blir en utmaning att värva och behålla medlemmar. Här kan dialogen med konsumenten vara till hjälp då de positiva värdena för mat, miljö och klimat tas upp i samtalet. I dialogen finns även praktiska faktorer att diskutera som: Vad innebär en andel? Vad är värdet på andelen? Hur ska andelen distribueras? Finns det mervärden, som tillgång till gården och produktionen eller andra tjänster?

Hur dialogen ser ut beror på det enskilda andelsjordbrukets förutsättningar och i vilken företagsform det drivs.

Källor

URGENCI www.urgenci.net 

European Hanbook on Community Supported Agriculture

The alternative food movement in Japan: Challenges, limits, and resilience of the teikei system, Kazumi Kondoh

Mat & Klimat, Johanna Björklund Pär Holmgren Susanne Johansson

Sharing the Harvest, Elizabeth Henderson och Robyn Van En