Av Camilla Sten
HamraGård är en liten gård i Åsa, norra Halland, som drivs av oss, syskonen
Johan och Camilla Sten. På gården har vi utegrisar och ryafår, men även spannmålsodlingar och vallar. HamraGård är ett helintegrerat jordbruk och vi står även med ett litet ben i besöksnäringen. För ca tre år sedan generationsskiftade vi och tog över efter våra föräldrar. Vi var då, och är fortfarande, övertygade om att det finns en framtid för småskaligt periurbant jordbruk. Vi är övertygade om att kommunikationen med konsumenten är en av förutsättningarna för att överleva som småskalig och att ekologisk hållbarhet, relationsmat och cirkulär ekonomi är framtiden.
I gårdsbutiken får vi mycket frågor om djuren, jordbruket och köttet. Vår inställning är att alla frågor förtjänar ett svar, och vi väljer att vara transparenta oavsett om det gäller bekväma frågor eller slaktmetoder och kolinlagring. Vi upptäckte att det finns ett kunskapshål och ett stort kommunikationsglapp mellan konsumenterna och oss jordbrukare. Vi pratade inte samma språk helt
enkelt. Ur de tankarna föddes “hyr en tacka” som vi kallade konceptet det
första året. Vi bjöd in folk att hänga med på hela fåråret och lära sig mer om
fårskötsel och hållbart, ekologiskt jordbruk. De hyr en tacka och får del av allt hon producerar under ett år, på köpet får vi säkrad avsättning och betalt i förväg. Kunden får en upplevelse, “sitt får”, och lär sig varifrån maten kommer
och vi får en möjlighet att visa verkligheten. Det blev uppskattat och i år påbörjar vi tredje året.
Konceptet bygger på tre studiebesök på gården under året. Vi tittar på tackorna, och lammen när de kommit. Vi pratar om ryafår, och om fårskötsel. Vi tittar på det som händer på gården och med fåren just nu och vad som hänt sedan sist. I januari/februari träffas vi första gången. Då delas tackorna ut, hyrestagarna får sitt hyrescertifikat och ett häfte om fårskötsel. De träffar sin tacka och stiftar bekantskap med henne. Givetvis får de namnge henne. Vi pratar om baggsläpp, dräktighet och om hur fåren har haft det under vintern. Vi tittar på vinterfoder och stallar. I mars/april träffas vi igen, lagom tills lammen kommit. Vi tittar på lammen. Kanske finns det flasklamm som behöver matas. Vi pratar om lamning och sånt som kan hända vid lamningen. Vi pratar om ull och klippning, och vad vi gör med ullen. I juli/augusti träffas vi och tittar på lammen
på sommarbetet. Vi tittar på vallar, hagar och spannmål. Vi pratar om frånskiljning och om lammslakt och vad som händer sedan. Vi tittar på tackorna som går på sitt bete och på baggarna i sin hage.
Vi har valt att ta med alla aspekter av fårskötseln. När vi pratar om id-märkning visar vi märken och förklarar vad siffrorna på brickan innebär och så visar vi tången. Ibland finns det ju lamm som ska märkas och då kanske vi gör det under besöket. När vi pratar om slakt visar vi slaktmasken för de som vill. Vi tar tillvara all ull från våra får så givetvis pratar vi mycket om ull som textilt material och ullens väg till färdig tröja.
I slutet av året får kunden ungefär det som en tacka producerar under ett år:
- kött från ett lamm
- ett lammskinn
- ett kilo ullgarn
Vi vill hålla konceptet personligt, så vi tar max fem tackor per grupp och max
två grupper om året. Eftersom det är vanligt att en hel familj hyr en tacka så blir det mycket folk per studiebesök även om det bara handlar om fem uthyrda tackor.
Erfarenheter
Första året ville vi starta när fåråret startar i oktober vid baggsläppet. Men vi insåg snart att det var svårt att hitta folk som ville börja projektet på hösten. Vi fick rådet att dra igång i januari istället, och när vi kunde marknadsföra det som julklapp ökade antalet kunder!
Första året kallade vi det “hyr en tacka” och det visade sig att folk inte riktigt förstod vad som avsågs. Svaret blev ofta – ååh va kul, men vår trädgård är ju för liten. Så därför ändrades namnet till Andelsfår. De som haft Andelsfår hos oss kallar det själva ofta “fårkursen.”
Vår tänkta målgrupp var medvetna barnfamiljer som gärna skulle spendera en och annan lördagsutflykt på vår gård. Vi missbedömde det hela lite då den främsta målgruppen har varit par med utflugna barn och folk som själva funderat på att skaffa får och flytta ut på landet. Dock har effekten blivit precis som vi önskat; information, kommunikation och folkbildning har stått i fokus.
Tips och trix
- Bjud på din kunskap. Du kan mycket som för dig är självklart, men som är svårtillgänglig kunskap om man aldrig haft nära kontakt med får och jordbruk tidigare.
- Händer det något oförutsett, dödsfall eller rovdjurangrepp, så kommunicera det tydligt till kunden. Vi tar själva den ekonomiska förlusten i detta fall och kunden erbjuds att byta får, eller få produkterna från en annan tacka.
- Uppmana kunden till att ta med kläder gjorda för oländig terräng med lera. Och ha några extra par gummistövlar för de som inte tagit med sig.
- Specificera noga i förväg vad som ingår och vad som händer vid olika oförutsedda händelser.
- Dela upp betalningen och använd anmälningsavgift för att säkra kunderna. Få vill betala en stor klumpsumma utan fördrar flera mindre betalningar över året.
- Hyrestagarna blir ofta stamkunder i gårdsbutiken. Ta vara på det!