Av: Maja Söderberg och Dana Wagler

  1. Kontakta miljökontoret i din kommun.
    De bedömer om du behöver registrera din verksamhet, vilket du i så fall gör hos dem.
  2. Skaffa dig kunskaper om livsmedelssäkerhet/livsmedelshygien, förslagsvis genom att gå en kurs i Livsmedelshygien och HACCP. Vårt råd är att välja en kurs som riktar sig till småskaliga livsmedelsproducenter. På så vis blir innehållet bättre anpassat till din verksamhet. Sådana här kurser finns också i online-versioner.
    Längst ner på sidan hittar du också lite bra länkar till kunskaper om livsmedelssäkerhet, livsmedelshygien och HACCP.
  3. Gör en faroanalys (HACCP-plan)
    HACCP är en förkortning av Hazard Analysis Critical Control Point. På svenska blir det faroanalys med kritiska styrpunkter. Det innebär i praktiken att man har en beskrivning för vilka faror som kan uppkomma och hur man motverkar eller åtgärdar dem. Farorna handlar om allergener, bakteriologiska, kemiska och fysikaliska (föremål) faror.
Syrade morötter, kål och rödbetor från Nybrukarna. Foto: Maja Söderberg.

Det viktigaste för att producera säkra livsmedel är att livsmedelsföretagaren:

  • har hygieniska lokaler
  • har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien
  • har rutiner som förebygger risker i verksamheten
  • gör egna kontroller

Källa: Livsmedelslokaler och livsmedelshygien. Livsmedelsverket.se.

Hygieniska lokaler

Det är möjligt att använda det privata köket om det går att ordna det hela på ett hygieniskt bra sätt. Reglerna för livsmedelslokaler gäller alla livsmedelsföretagare. Syftet med reglerna är att alla livsmedel som produceras ska vara säkra att äta. Reglerna är målstyrda och det innebär att man kan uppfylla kraven på olika sätt. 

Om du behöver rådgivning

Börja med att prata med Miljökontoret i din kommun. Deras roll är dock inte att vara rådgivare, utan kontrollanter, vilket gör att de har en begränsning kring att ge konkreta råd. Men mycket hjälp finns ändå att få därifrån, inte minst kan de berätta vilka lagar och regler som gäller, hur kontrollerna går till, etc.

Behöver du mer rådgivning rekommenderar vi att du vänder dig till exempelvis Eldrimner som ger bra rådgivning och utbildningar kring småskaligt mathantverk.

Kan organiseringen som andelsjordbruk ha betydelse för om man behöver registrera sin förädlingsverksamhet eller ej?

På träffar inom Andelsjordbruk Sverige har det kommit upp frågor kring om själva organisationsformen andelsjordbruk kan påverka vilka lagar och regler som gäller vid förädling inom andelsjordbruket. Vi ställde frågan till Livsmedelsverket och Pontus Elvingsson som är statsinspektör svarar så här:

  • ”En förädling av grönsaker, t.ex. syrning, är processer som kräver en viss grad av organisation och kontinuitet. Därför bör livsmedelsföretagare-begreppet uppfyllas även om omfattningen inte är särskilt stor.
  • Vilken organisationsform som man väljer spelar mindre roll för om en verksamhet ska registreras eller ej.
  • Vilka uppgifter som måste lämnas skriftligt på etiketter beror på bl.a. om produkten säljs direkt till konsumenten eller inte. Är den färdigförpackad på konsumentens begäran kan merparten av uppgifterna lämnas muntligt. Se mera här.
  • Vissa aktiviteter får göras inom ramen för primärproduktionen, se kommissionens vägledning vad som kan anses tillhöra aktiviteter inom primärproduktionen.
  • På livsmedelsföretagare ställs vissa kunskapskrav på att de ska känna till sin process , faror och risker etc. Ni hittar dessa krav i bilaga II, KAPITEL XII, i förordning 852/2004. Det innebär att de minst ska kunna visa att de besitter kunskaperna när en inspektör kontrollerar verksamheten.
  • En faroanalys måste kunna visas på plats. Om inspektören så kräver det ska den vara skriftlig. Se kommissionens särskilda överväganden för små verksamheter.”

Tips på relevanta länkar

Livsmedelslokaler och livsmedelshygien. Livsmedelsverket.se

HACCP och flexibilitet. Livsmedelsverket.se

Guide till småskalig livsmedelsförädling – en inblick i lagstiftningen. Eldrimner.