Av Klara Mörk
När du som andelsjordbrukare prissätter dina varor så finns det ett flertal olika aspekter att ta hänsyn till. Här har vi delat in dessa i tre huvudsakliga delar, kostnader, pris och mängd, eftersom dessa har en direkt relation till varandra. Om t.ex. priset är lågt måste antalet andelar öka för att du ska kunna täcka samma kostnader, eller kostnaderna minska för att du inte ska behöva producera fler andelar. Ofta gör förutsättningar eller värderingar att någon del är svårare att förändra än de andra. Som en följd måste då de andra delarna
anpassas efter det. Nedan följer en beskrivning av de olika delarna och olika sätt att förhålla sig till dem.
Tid och kostnader
Om arbetet är betalt kommer den största kostnaden med största sannolikhet vara arbetstiden, dvs. lön till den som producerar varan eller varorna. Därför är det viktigt att fundera på vilken lön producenten behöver ha för att både kunna och vilja fortsätta arbeta, samt göra en tidsuppskattning av arbetet. Tidsplanering för en odling kan du läsa mer om i kapitlet odlingsplanering. Där finns också de andelsjordbruk där andelsägarna själva utför en del eller allt arbete. Då minskar kostnaderna i pengar betydligt och priset för varje andel kan sänkas i enlighet med det.
Ett sätt att sätta priset är att bestämma en skälig timlön, bokföra all tid man lagt på odlingen, och sedan se det som en kostnad som ska täckas av priset på varje andel.
En fördel med detta är att priset bättre avspeglar kostnaden för att producera varorna, och producenten får skäligt betalt. Nackdelen är att priset
riskerar att bli högt och andelsägarna därmed färre, vilket ytterligare ökar kostnaden per andel. Som nystartad andelsproducent kan det dessutom vara svårt att uppskatta hur mycket tid man kommer att lägga och hur mycket tid som är rimligt att lägga. Sannolikt kommer man inte vara så tidseffektiv i början, och det kan kännas svårt att motivera att andelsägarna ska betala för det. Samtidigt krävs en viss lön för att andelsjordbruket ska bli ekonomiskt hållbart. Tänk igenom både hur mycket lön ni tycker att producenten bör ha – en mållön. Fundera också över vilken som är den lägsta lägsta lönenivån för att kunna fortsätta. Att diskutera vad som är en moralisk acceptabel högsta-, respektive lägsta- lönenivå är också intressant. Det blir sedan ett spann att förhålla sig till och ett mål att hela tiden försöka jobba mot att producenten ska få betalt enligt mållönen.
Läs mer om Kollinge Torpargårds upplägg med prisspann i vårt välkomstbrev som går att ladda ner från sidan Avtal.
Pris
Det är ganska vanligt att producenterna också säljer eller har sålt sina varor på en marknad eller något annat forum, och då måste förhålla sig till marknadsvärdet på varje enskild grönsak eller annan vara vid prissättning. Ett sätt att sätta pris är att jämföra med marknadspriser på grönsaker och utifrån det beräkna ett värde på varorna i varje andel. Nackdelen är att man då missar mervärden som finns i att vara just andelsägare, och oftast försöker konkurrera med massproducerade varor som transporterats långt. Dels är varorna från andelsjordbruken nästan alltid färskare och generellt med mer smak än de i butiken som transporterats långt, men utbudet är också ett annat.
I andelsjordbruken finns sorter som inte klarar långa transporter eller fungerar i större skala. Samtidigt kan man också hävda att det i andelsjordbruk inte ens är varje enskild vara andelsägaren betalar för, utan en andel av skörden, vilket gör marknadsvärdet för varje enskild vara mindre relevant. Förutom en andel av skörden betalar man för mervärdet i hur varan har producerats och för relationen till både jorden, platsen och producenten. Det är ett mervärde som kan vara svårt att prissätta, samtidigt som det faktiskt har sina kostnader i framförallt producentens arbetstid.
Det är viktigt att förmedla till andelsägarna vad det är de betalar för, och vad som skiljer detta från att köpa en liknande vara i mataffären. De flesta andelsjordbruk tillhandahåller recept, nyhetsbrev och olika former av besök eller arrangemang på gården som konkreta mervärden. En variant kan vara att utgå från någon form av marknadspris för produkterna, och sedan göra ett tillägg på en viss procentsats för olika mervärden som andelsjordbruket tillför.
Priset signalerar också någonting till konsumenterna. Ett för lågt pris kan signalera sämre kvalitet, och avskräcka en del. Ett högt pris kan skapa stora förväntningar på service och kvalitet. Ta reda på ungefär hur högt pris andelsägare och potentiella andelsägare kan tänka sig att betala. Där har du din maxgräns om du inte söker dig andra andelsägare. Fundera sedan på vilket pris du tycker är rimligt.
Antal andelar och mängd
För de andelsjordbruk som initierats och drivs till större del av andelsägarna själva kan detta vara den parameter som är mest fast. Alla andelsägare som är med ska få en andel och utifrån detta sätts pris och engageras en eller flera producenter för att producera detta.
De flesta andelsjordbruk är dock producentdrivna och då blir det viktigare att fundera på hur många andelar du kan producera på den tid du planerat att lägga på andelsjordbruket. Vilka investeringar är du beredd att göra? Är andelsjordbruket en mindre bisyssla i en privat trädgård kanske du bara odlar lite mer än till husbehov och sköter allt utan större infrastruktur och investeringar i särskilda redskap eller maskiner. Är det en delverksamhet i en större jordbruksverksamhet kanske många maskiner och infrastruktur för att producera i större skala redan finns tillgängliga. Om du har begränsad tillgång till mark sätter det också begränsningar för vilka mängder du kan producera. Att producera större mängder på mindre mark kräver också generellt en högre andel manuellt arbete. Mängden i en andel beror på hur många den är avsedd för och hur mycket de kan göra av med. När det gäller färskvaror som grönsaker behöver andelsägarna känna att de hinner använda dem innan de blir dåliga. För andra varor såsom kött som kan frysas och honung som kan förvaras länge blir det mindre viktigt att de ska hinna göra slut på det under en viss tid. Vad som räknas som en andel grönsaker varierar mycket mellan andelsjordbruken. En del räknar varje individ i ett hushåll som en andelsägare, medan andra räknar en andel per hushåll. Flera erbjuder olika storlekar på andelarna beroende på hushållets behov, och en del erbjuder också olika inriktning på innehållet. Ytterligare några andelsjordbruk låter medlemmarna bestämma helt själva vad de vill ha varje vecka av det som finns tillgängligt. Ju fler alternativ konsumenterna har, ju mer administration kräver det att hålla ordning på det och mer tid för att packa varorna. Ett sätt att komma ifrån det är att låta konsumenterna skörda och packa själva, men det kräver i sin tur en tydlighet
och organisation kring vad de kan ta och inte. För få valmöjligheter kan å sin sida avskräcka andelsägare från att vara med, och det är därför viktigt att hitta en balans som fungerar för bägge parter. Hur ni lägger upp andelarna beror dels på hur ni vill arbeta, hur pass flexibel man kan tänka sig att vara för att nå fler konsumenter, men också på vilken typ av andelsägare som är med och var odlingen är. Bor andelsägarna så nära så att de själva kan komma och skörda eller plocka ut sin andel? Har de eller kan de få tillräckliga kunskaper för att veta vad de ska skörda eller våga ta någon ovanligare grönsak? Kan de få komma lite när de vill eller måste platsen vara övervakad? Hur många är de? Kommer det bli trångt och rörigt om alla ska hämta eller skörda samtidigt? Det vanligaste i Sverige idag är att producenterna skördar allt själv och sedan antingen packar det individuellt till varje hushåll eller låter de själva plocka ut sin andel, men är då oftast närvarande för att hjälpa till och se över uppdelningen.
Variation i mängd och utbud
För grönsaker varierar vanligtvis både mängd och sort över säsongen. I början av säsongen och i slutet kan innehållet vara mindre för att vara mer under högsommaren och tidig höst. Faktorer som påverkar är hur du har planerat dina grödor, vädret och andra oförutsedda omständigheter spelar in. Det är lätt att som ovan andelsägare förvänta sig att få en jämn och förutbestämd mängd, särskilt som det ur ett konsumentperspektiv finns många liknande koncept där man t.ex. kan beställa hem en matkasse eller prenumerera på en grönsakslåda utan direkt relation till producenten. Var därför noga med att informera dina andelsägare om hur det kan bli och vad som händer på fältet. Om det är första året ni odlar kan ni försöka beskriva ungefär vad ni planerar ska ingå i en andel under olika veckor. Har ni redan odlat ett år kan det vara jättebra att ha några foton på vad som ingått eftersom det ofta är lättare att ta till sig för en ovan.