Av Klara Mörk
Vi på Kollinge Torpargård med tidsskrivning dels för att vi ville se vad vi la tid på, och för att vi bestämde oss för att fördela lön i odlingskooperativet utifrån hur mycket man arbetade i timmar. Första åren var det också värdefullt för startstödet då vi ville kunna visa att vi verkligen arbetade med minst en heltidstjänst på gården för att få behålla startstödet. Det var svårt för oss att få startstödet, mycket för att andelsjordbruk var väldigt nytt i Sverige och handläggarna på jordbruksverket var mycket skeptiska till att vårt småbruk skulle kunna bidra med någon inkomst och att vi inte snabbt skulle omvandla det till mer av en hobbyodling istället. Vi hade också utgått ifrån många av jordbruksverkets pärmar när vi gjort vår budget och odlingplanering, och ville kunna utvärdera om vi la rimligt mycket tid på våra odlingar i förhållande till det som vi såg som kommersiellt gångbart. Pärmarna är dock uppdelade på några vanliga grödor såsom morötter eller tomater och vi tänkte oss därför först att bokföra hur mycket tid vi la på varje gröda. Det blev snabbt ohanterligt och ointressant. Vi har för många grödor, och att bokföra utifrån växtgrupper kändes inte som intressant data.
Kategorier
Första året hade vi ett stort papper på väggen och försökte beskriva vad vi gjort med kategorier medan vi skrev ner vår tid. Det blev många kategorier, vi tre tolkade dem lite olika, och det blev lite svårt att läsa ut tydliga mönster ur sammanställningen, men den gav oss en första överblick av vilka arbetsmoment vi sysslade med mycket. Vi såg till att enas om ett antal kategorier, vad de innefattade, och gjorde sedan månadsblanketter i excel, som vi satte upp på väggen. (Vi hade inte alla smartphones då, och att sätta det på väggen var det mest tillgängliga för oss). Sedan dess har vi hållit oss till ungefär samma kategorier med några mindre justeringar.
Resultat
Det visade att vi sysslar mycket mer med administration än de modeller vi utgått från i jordbruksverkets pärmar. Det beror på att vi ägnar tid åt att kommunicera med alla kunder. Till viss del var det moment vi kunde effektivisera med enklare fakturering, utskick av generell information och enklare metoder för om någon t.ex. vill avbeställa sin låda. Till viss del var det sådant som kändes värdefullt att lägga tid på, såsom att skriva nyhetsbrev med recepttips och etablera någon form av personlig kontakt med varje medlem.
Vi kör traktor och använder diesel, och ser det som svårt i den odling vi har nu att helt komma ifrån det för, men ville gärna se hur mycket traktor vi körde och om vi kunde minska den tiden, och hur mycket den var i relation till andra typer av jordbruk. Med traktorer och en del maskiner insåg vi också att vi la en del tid på att laga och fixa med alla gamla maskiner. Även om det ibland kan vara kul, finns det en gräns när maskinerna inte längre är varken ekonomiskt, miljömässigt eller tidsmässigt effektiva. Bokföring av hur mycket tid vi la på maskiner gjorde det lite lättare att kunna jämföra det med den tid det tar utan maskin.
Med bokföringen av tid kunde vi tydligt identifiera vilka moment vi la väldigt mycket tid på, såsom skörd och packning, och prioritera att göra de momenten mer effektiva. Genom att jämföra år från år kan vi också se att åtgärder för att effektivisera faktiskt har gett resultat.
Självklart kan man se allt detta även utan statistik på det, och det är möjligt att vi hade gjort samma åtgärder och tänkt på samma vis även utan statistik. Jag vill egentligen inte råda någon att föra eller inte föra statistik, utan mer dela med oss av det material som vi har, som vi själva saknade när vi startade och skulle försöka beräkna hur mycket tid det var rimligt att lägga på olika moment i odlingarna.
Nedan finns den mall vi använder för att fylla i arbetstid. För att placera arbetstiden i ett sammanhang levererade vi det året till 63 hushåll varje vecka i 23 veckor, och några veckor med vinterlådor till ca 10 hushåll. Utöver det levererade vi också en del grönsaker till en butik.