Av Maria Danielsson och Maja Söderberg
Grundvärderingarna från Japan
Grundvärderingarna från det japanska teikei-systemet har i mycket följt med när andelsjordbruksmodellen har spridit sig över världen. Den Japanska ekologiska jordbruksorganisationen beskriver bakgrunden till det ekologiska jordbruket och teikei så här (i vår översättning från deras något knaggliga engelska):
Ett ekologiskt sunt jordbruk är i slutändan självförsörjande. Matens grundläggande funktion är att vårda livet och jordbrukets grundläggande funktion är att producera mat till jordbrukarens egen familj. För att föda din familj måste du vara självförsörjande. Du måste odla olika grödor i lämplig mängd och föda upp viss boskap. Skalan på ditt jordbruk ska inte vara för stor. Detta är ett hållbart sätt att driva jordbruk – med egen kompost och dynga från djuren till gödning, där ni själva producerar fodret till boskapen och utsädet ni behöver. I “teikei”-systemet ska konsumenter (vanligtvis stadsbor) förses med ett överskott av producenternas grödor och produkter. På ett sätt kan man säga att de kan räknas som en enda stor familj.
Mat är inte menad att säljas för ekonomiska vinstsyften. Självklart är effektiviteten inte så viktig som för tillverkningsindustrin, farliga kemikalier ska inte användas och massproduktion hör inte hemma i jordbruket. Det viktiga är att skapa naturlig produktivitet genom ekologisk användning av gödselmedel från organiska material som är tillgängliga på platsen. Jordbruket bör vara fullt av vitalitet och ske i harmoni med naturen.
Den Japanska ekologiska jordbruksorganisationen skriver vidare:
Enkelt uttryckt så vill den japanska rörelsen för ekologiskt jordbruk få jordbruket att fungera som det är menat att göra. Många delar av det japanska jordbruket är idag deformerade; tekniska system, ledning, filosofi, distributionssystem, konsumtionsstrukturer, jordbrukspolicys och så vidare. Vi är en gräsrotsrörelse som ska förbättra de deformerade systemen genom att förändra vårt eget sätt att leva och tänka.
Och vidare:
Den mest karakteristiska metoden vi har etablerat i vår rörelse är “teikei” (samarbetet mellan producenter och konsumenter). Du kommer att bli förvånad över att upptäcka hur det förändrar konsumenternas levnadssätt likväl som producenternas sätt att driva sina jordbruk, allt genom interaktionen mellan grupperna. Naturligtvis har de nu sitt eget kreativa sätt att distribuera.
Grundvärderingarna i den europeiska andelsjordbruksrörelsen
Många av tankarna från Japan känns igen i den Europeiska deklarationen för andelsjordbruk, som antogs 2016 av Urgenci, det internationella nätverket för andelsjordbruk.
Den europeiska deklarationen för andelsjordbruk
I den står det:
Vägledande principer
Andelsjordbruk är inte en statisk modell. Den är dynamisk, som en trädgård: den utvecklas och växer när den används och sköts om. Varje partnerskap inom rörelsen är självständigt. Vi är också överens om dessa grundläggande principer som vår gemensamma grund att bygga vidare rörelsen med andelsjordbruk på:
- Hållbart brukande av vatten, frö, mark och andra allmänningar genom de agroekologiska principerna och praxis som finns i denna deklaration och Nyéléni-deklarationen 2015.
- Mat är en rättighet, inte en vara bland andra.
- Produktion på mänsklig skala som är förankrad i lokala förutsättningar och kunskaper.
- Rättvisa arbetsvillkor och anständiga inkomster för alla inblandade.
- Respekt för miljön och djurs välfärd.
- Färsk, lokal, säsongsbetonad, hälsosam och mat med mångfald som är tillgänglig för alla.
- Samhällsbyggande genom direkta och långsiktiga relationer med delat ansvar, risker och belöningar.
- Aktivt deltagande baserat på förtroende, förståelse, respekt, öppenhet och samarbete.
- Ömsesidigt stöd och solidaritet utan gränser.
Matsuveränitet
Matsuveränitet är rätten till hållbar och hälsosam mat av hög kvalitet och därtill rätten och kraften att bestämma vilken mat det ska finnas tillgång till. Andelsjordbruk definieras av de sociala och ekonomiska principerna vi vill dela i vårt livsmedelssystem: engagemang och fördelning av risker och belöningar som ett uttryck för solidarisk ekonomi och öppet partnerskap. Inkluderande demokratisk styrning, medborgerlig aktivism och rätt att kollektivt besluta om grunderna i sitt eget livsmedelssystem. Som ett uttryck för matsuveränitet är det centralt i andelsjordbruksrörelsen.
Urgenci kräver, tillsammans med andra aktörer i det civila samhället (såsom La Via Campesina som organiserar 200 miljoner småskaliga producenter) matsuveränitet. Urgenci har särskilt fokuserat på följande aspekt:
Vi arbetar för decentralisering av livsmedelskedjor, främjar diversifierade marknader baserade på solidaritet och rättvisa priser, och korta leveranskedjor med intensifierade relationer mellan producenter och konsumenter i lokala nätverk för att motverka expansionen och makten hos de stora livsmedelskedjorna. Vi vill ge byggstenarna för människor att utveckla sina egna matdistributionssystem och låta jordbrukarna producera och bearbeta mat till sina egna samhällen. Detta kräver stödjande regler för livsmedelssäkerhet och lokal matinfrastruktur för småbrukare. Vi arbetar också för att maten vi producerar når alla människor i samhället, inklusive personer med liten eller ingen inkomst.
Solidarisk ekonomi
Andelsjordbruk är mer än bara ett alternativt marknadsföringssystem. Producenter och konsumenter måste arbeta tillsammans för att skapa lokala, sociala och ekonomiska former baserade på förtroende. I de solidaritetsbaserade samhällena stöds producenterna under hela säsongen i form av förskottsbetalningar, båda parter delar också riskerna och fördelarna med jordbruk, och i många fall syftar ”solidaritet” också till att inkludera låginkomsttagare.
En reaktion på problemen i en globaliserad värld
Utvecklingen av andelsjordbruk har varit en naturlig reaktion på problemen som kommer sig av industriella systemstrukturer i en globaliserad värld. Dessa strukturer tenderar att fokusera på andra värden än att säkerställa människors grundläggande behov, stödja social och kulturell mångfald och självförsörjning.
Några av de vanligaste problemen som andelsjordbruk möter är:
- Förlust av småskaliga gårdar och den infrastruktur de behöver.
- Kontroll av stora företag som i första hand använder livsmedelssystemet för att öka aktieägarnas vinst.
- Förlust av matsäkerhet när människor blir beroende av ett litet antal stora fossilberoende processer (som produktion av bekämpningsmedel, mekanisering etc.). Dessa stora system saknar mångfald och kan vara mer sårbara för kollaps i kristider. De är också beroende av frön som produceras av stora företag som inte kan reproduceras: hybrider, patenterade frön etc.
- En irreversibel skada av jordens mull – basen för växtligheten.
- Nedbrytning av biologisk mångfald orsakad av storskalig industriodling.
- Dåligt djurskydd i den storskaliga industrin.
- Stora miljökonsekvenser vid långväga transport av livsmedel.
- Hälsoproblem orsakade av hårt processad mat och ohälsosamma matvanor.
- Brist på tillgång till ekologiska och lokala livsmedel för låginkomsthushåll.
- Avfolkning av landsbygden.
- Brist på förtroende och förståelse mellan konsumenter och producenter.