Av Maja Söderberg och Dana Wagler

Förutsättningar för att sälja kött i andelsform

Att sälja kött i andelsform är en ganska ny företeelse i Sverige och än så länge är det främst lammproducenter som anammat andelsmodellen. Frågor om hur man kan organisera köttförsäljning i andelsform har ställt på Andelsjordbruks Sveriges events och här har vi försökt samla de regler och riktlinjer man har att förhålla sig till.

Regler för stora djur

”Du får inte själv slakta, stycka och leverera kött från större husdjur som gris, nöt, kalv, får, lamm eller struts direkt till konsument eller lokal detaljhandel.
Du får inte heller sälja till exempel ett avlivat helt lamm eller gris. För sådan verksamhet gäller kraven i hygienförordningen, vilket innebär att du behöver ha en godkänd anläggning.
Däremot får du förmedla kött av sådana djur. När du skickar dina djur till ett godkänt slakteri kan du ta tillbaka färdigstyckat och förpackat kött från dina egna djur. Köttet får du sedan leverera till konsumenter från en registrerad detaljhandelsanläggning, till exempel en gårdsbutik, eller genom att transportera ut förbeställda köttlådor direkt från slakteriet till konsumenter. ” Ur Jordbruksverkets skrift Försäljning i små mängder.

Livsmedelsverkets webbsida kan du läsa om vad som gäller för dig som vill starta ett slakteri eller en styckningsanläggning.

På sidan 13 i Jordbruksverkets skrift Försäljning av små mängder finns tydlig info om vad som gäller vid försäljning av t.ex. köttlådor till konsument.

Branschriktlinjerna för småskalig slakt och styckning av storboskap, gris och lamm riktar sig till slakterier och styckningsföretag

Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid lamm- och
nötköttsproduktion

Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion

Men kan inte ett andelsjordbruk omfattas av undandaget för hemslakt?

Den här frågan har vi i Andelsjordbruk Sverige fått vid flertalet tillfällen. Därför har vi bett Livsmedelsverket svara på den.

”Hemslakt är förbehållet den person som på produktionsplatsen bedriver verksamheten och är boende där, därav namnet. Möjligtvis skulle personer i ett kollektiv boende på platsen som bedriver djuruppfödning kunna omfattas av hemslaktundantaget.”
Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket

För att verkligen utreda möjligheterna vidare frågade vi även vad reglerna skulle säga om andelsägarna köpte djuret levande och registrerade sig hos Jordbruksverket som innehavare. På det svarar Pontus:

”Huvudregeln är att hygienreglerna och kravet på besiktning av vissa djurslag gäller inte om djuren föds upp, slaktas och konsumeras i det egna hushållet. Avlivning av djuret ska dock ske enligt djurskyddslagen på ett korrekt sätt. Som jag ser det är det möjligt att varje andelsägare registrerar en produktionsplats och får ett s.k produktionsplatsnummer på sin hemadress. Djuren köps levande, transporteras dit och slaktas efter en tid hos den nya djurhållaren. En produktionsplats måste dock ha förutsättningar att kunna hålla djur dvs mark, stängsel etc. Det finns inte reglerat hur länge ett djur ska kunna vistas på den nya platsen innan ”hemslakt” kan ske. Fungerar alltså inte om man bor i en lägenhet eller på ett ställe där det finns restriktioner att hålla vissa djurslag.”

Regler för fjäderfä och hardjur

Kaninkött har potential att kunna organiseras i andelsform med slakt på gården. Foto: Maja Söderberg

Däremot hänvisar Pontus Elvingsson till djurslag som t.ex. kanin och fjäderfä för vilka han skriver: ”där {finns} ju särskilda undantagsregler för kraven på besiktning vilket innebär att slakt kan ske på produktionsstället och rätt stora volymer kan säljas direkt till konsumenter”.

Så här formuleras dessa regler i Jordbruksverkets skrift Försäljning i små mängder:

  • ”En producent får leverera kött från sammanlagt högst 10 000 fjäderfän och hardjur per år direkt till konsument, eller till detaljhandel i Sverige som levererar direkt till konsument.
  • Fjäderfä avser tamfjäderfä som kyckling, höns, gäss, änder, pärlhöns och kalkoner, samt hägnad vildfågel som fasaner, duvor, vaktlar och rapphöns. Strutsfåglar betraktas inte som fjäderfä.
  • Hardjur avser kaniner, harar och gnagare.
  • Djuren ska vara producentens egna och ska ha slaktats på producentens anläggning på gården.
  • I samband med slakt måste reglerna om djurskydd vara uppfyllda. Kontakta Jordbruksverket för mer information.”

Regler för slakt och styckning av fjäderfä och hardjur

Livsmedelsverkets kontrollwiki ”Minneslista vid godkännande: slakt av fjäderfä och hardjur

Livsmedelsverkets kontrollwiki ”Minneslista vid godkännande: styckning av fjäderfä och hardjur

Regler för förädling av köttråvaror

För dig som även vill förädla köttråvaran rekommenderar vi de nationella branschriktlinjerna för hantverksmässig charktillverkning del 1, del 2 och del 3.