Av Maja Söderberg, Dana Wagler och Sara Furenhed
De flesta av frågorna vi samlade in från andelsjordbrukare och blivande andelsjordbrukare inför författandet av det här kapitlet finns det svar på i de nationella branschriktlinjerna. Vi rekommenderar därför att man börjar med att läsa igenom dem och ha dem som utgångspunkt när man skapar rutiner och gör riskbedömning av de olika delarna av sin produktion.
Fördjupad information för grönsaksodlare
Utöver det som står i branchriktlinjerna kan man såklart fördjupa sig, både i regler, riktlinjer, forskning och annat. Följande stycke bygger på frågor vi samlat in från andelsjordbrukare och blivande andelsjordbrukare och som inte omfattas av branchriktlinjerna.
Gödsling
Regler kring gödsling hittar du hos Jordbruksverket.
Att sprida organiskt gödselmedel. Skrift från Jordbruksverket.
På den här sidan hos Jordbruksverket finns ännu mer fakta om växtnäring i grönsaksodling.
Vilka regler gäller kring gödsling med urin? Vilka risker finns det med att gödsla med urin?
- Urin får ej användas inom ekologisk produktion. Läs mer i KRAVs regler
- Kan eventuellt ge förhöjda kadmiumhalter i grödan. Se artikel från SLU
- Artikel från Svensk Trädgård med material från SLU/FOR.
- Svar från Jordbruksverket om humanurin: “Om humanurin används som gödselmedel inom jordbruk så ingår det i definitionen ”övriga organiska gödselmedel” och därmed regleras användningen enligt våra föreskrifter, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Beroende på varifrån urinen kommer ifrån så kan det finnas ytterligare regler. I de flesta fall är humanurin ett hushållsavfall och då behövs normalt en anmälan eller en dispens från lokala renhållningsföreskrifter för att få ta hand om det ”själv” eller eventuellt via ombud, t.ex. en närliggande lantbrukare. Detta söker du hos kommunens miljökontor. Denna hantering är ju inte kopplat till just spridning på åkermark, utan till att omhändertagandet sker på annat sätt än via kommunens hushållsavfallsmonopol.
Tipset från oss (Jordbruksverket) är att kontakta miljökontoret i din kommun för att få information vad som gäller i just din kommun.
Vilka regler gäller kring gemensam kompost/bykompost och vid gårdskompost?
Frågan kommer från ett andelsjordbruk som funderade på att organisera en ”gemensam kompost” vid sina odlingar där andelsägare och bybor skulle kunna lägga komposterbart material. Komposten skulle sedan skötas och användas av andelsjordbruket.
Svar: Respektive kommun ansvarar för frågor som rör kompostering. Kontakta miljökontoret i din kommun om du har den här typen av frågor.
Jordbruksverket har också tagit fram en skrift om gårdskompost.
Vad ska man tänka på om man ska anlägga bevattningsdamm?
Lagring och transport
Elisabeth Ögren på Jordbruksverket ger tips och råd kring lagring och transport av grönsaker:
”Kristina Mattsons häfte Kvalitet och lagring är det bästa vi har just nu vad gäller lagringstemperaturer. Och de bör man eftersträva även vid transport, om det inte är väldigt korta sträckor förstås. Har man många grönsaker och bara ett lager får man hitta en medelväg. Genom olika placering i lagret kan man ju också förändra miljön, jag menar vad som står närmast kylaggregatet osv. En del odlare jobbar med plastklädda lådor för att höja luftfuktigheten.”
Växtskydd
Det viktigaste när det gäller växtskydd är att arbeta förebyggande såsom att planera en god växtföljd, att välja resistenta sorter och att se till att plantorna är i god kondition (rätt mängd tillförd gödsel och vatten). Men ibland kommer en invasion av skadeinsekter eller vädret orsakar ett svampangrepp och då kan det bli aktuellt att använda växtskyddsmedel. Reglerna om integrerat växtskydd eller IPM (Integrated Pest Management) gäller alla som odlar yrkesmässigt. Mer information hittar du på sidan Integrerat växtskydd på jordbruksverket.se.