Av Maja Söderberg och Dana Wagler

Vilken areal du behöver per andel beror på flera olika faktorer och arealanvändningen skiljer sig mycket mellan olika andelsjordbruk.

Three Oaks Communty Farms 1000 m2 stora odling räckte till 24 andelar 2019 och ska räcka till 40 andelar 2020. Foto: Andreas Sjöberg

Mängden grönsaker

Ett andelsjordbruk kan lägga mer grönsaker i andelarna, men då kanske inte lägger tid på att tvätta och bunta dessa. Någon annan har mer arbetsintensiva eller ”dyrbara” grönsaker i sina andelar och då kan mängden i en andel bli mindre men ändå lika mycket värd som en andel som består av t.ex. mer rotsaker och lök.

Om man levererar i fem månader eller åtta spelar också in, även om en del av säsongsförlängningen kanske sker genom att man hinner med en extra skörd före och/eller efter huvudgrödan.

Odlingsmetoder

Olika odlingsmetoder ger olika stor avkastning per ytenhet. En traktorbaserad odling kräver mer yta än en som sköts för hand eller med mindre maskiner eftersom radavstånd, bäddavstånd etc, behöver anpassas så att traktorn och maskinerna får plats.

Val av grödor och sorter

Potatis och pumpa är exempel på grödor som kräver stor yta. Däremot kräver de, om man gör rätt, väldigt lite arbetsinsats att odla. Så har man ont om yta kanske man väljer bort de mest ytkrävande grödorna och beroende på vilka grödor man väljer eller väljer bort kan arealen som behövs bli väldigt olika.

Ett annat sätt att minska arealåtgången är genom att välja grödor med kort utvecklingstid så att man lättare hinner med flera skördar på samma ytenhet än om man väljer långsammare grödor.

Mängden gröngödsling/träda

Gröngödslingsytor och ytor som ligger i träda, kanske under ett marktäcke, tar yta utan att ge skörd. Men att låta en yta vara gröngödslad eller täckt kan vara en smart strategi för att öka avkastningen per ytenhet i det långa loppet samt för att minska arbetet med att rensa rotogräs i odlingen.  

Odlingszon

Det säger sig självt att det är lättare att hinna med flera skördar per ytenhet ju varmare klimatet är där man odlar. Ytan som behövs bör därför bli större i exempelvis zon 5 än i zon 1 –  i alla fall om man tillämpar successiva kulturer.

Exempel på ytanvändning i några andelsjordbruk: